Dinosaurierna kommer! av Mary Pope Osborne

Hanna och Viktor leker i skogen bakom sitt hus. Högt uppe i ett träd hittar de en fantastisk koja full med böcker. Viktor kan inte motstå att börja bläddra i en bok om dinosaurier. Åh, tänker han och önskar att han kunde få se en flygödla på riktigt! Plötsligt börjar trädkojan att snurra runt, runt. När den stannar tittar barnen ut genom fönstret till kojan och känner inte alls igen sig längre. Var är de någonstans? Eller snarare när för den där flygödlan som Viktor nyss såg i boken sveper just förbi trädkojan med sina stora vingar.
Hanna måste ut! Hon måste klappa flygödlan för hon är övertygad om att den är snäll. Tack och lov är den det också. Snälla är också några andra växtätande dinosaurier som de stöter på när de ser sig omkring. Men alla är verkligen inte snälla. Inte den jättestora läskiga Tyrannosaurus Rex med huggtänder vassa som knivar!
Superspännande blir det! Jag läser slutet med andan i halsen fort, fort, fort. Och jag lär mig en del om dinosaurier på köpet för Viktor har med sig boken och slår upp de olika varelserna de stöter på. Så nu vet jag till exempel att när de var, det var under kritaperioden det, för 65 miljoner år sen! Inte konstigt att Viktor och Hanna inte kände igen sig.
Nästa bok i serien om Den magiska trädkojan kommer i mars och då önskar de sig tillbaka till riddartiden!

Kolla här om boken finns inne!

Glas och sorgligheter

Idag är jag jätteledsen och arg! När vi kom till biblioteket i morse, min kollega och jag var fönstrena in till barnavdelningen krossade och det låg glassplitter överallt. På alla bilderböcker, på mattorna och överallt. Vi har fått spärra av hela avdelningen och står här nu och ser ut över förödelsen.
Men snart, snart blir det fint där igen. Så klart. Det är bara att torka tårarna och sätta igång! Fast idag tänker jag vara ledsen.

När man är ledsen kan man lika gärna frossa i sorgligheter och läsa en riktigt snyftig historia. Som Kram från Alice av Suzanne LaFleur.
Alice är elva år och bor alldeles ensam kvar i sitt hus. Hon gömmer sig för socialen och skolan och alla andra vuxna. Hon kan klara sig själv, tänker hon. Hon har konservburkar, det räcker. Hon behöver inte mer.
Mamma är borta. Hon försvann efter den hemska olyckan. Alice och hennes mamma överlevde. Det gjorde inte pappa och lillasyster.
Alice skriver brev till lillasysterns låtsaskompis och det är genom breven berättelsen rullas upp. Alice saknad, hennes sorg och oron över mamman. Var är hon? Kommer hon någonsin hem igen? Till slut kommer mormor och tar Alice med sig och sakta börjar Alice kunna tröstas.
Åh, vad den här boken är fin! Och sorglig. Jag fulgrät och snörvlade mig igenom den.
Och nu när jag tänker på det är lite glassplitter inte så farligt ändå för både min pappa och min lillasyster lever och mamma är på sin höjd ute och går med hunden. Det känns ganska okej nu.

Nytt år, nya böcker!

Gott nytt år, hörrni! Och välkomna tillbaka efter jullovet. Jag har satt i mig bok efter bok och chokladask efter chokladask och firat nyårsafton med glitter och glamour. Jag är alltså fullkomligt nöjd.

En av de bästa böckerna jag läste är Slott och sammanbrott av Ros Asquith. Det är första boken om Cordelia. Bok nummer två köpte jag igår och tänker läsa ut på pendeltåget hem idag! Om man älskar att läsa brukar man tycka om att skriva också. Kanske man rentav drömmer om att bli författare när man blir stor. Jag gjorde det och det gör Cordelia. Cordelia är elva år, har precis börjat i ny förfärlig skola där hon inte känner någon men hon tänker bli världsberömd författare precis som sin faster. Steg 1 är att vinna skolans novelltävling i klassen Romantik.
Varannat kapitel är Cordelias "fantastiska" roman Ringarnas dam som hon kämpar med för att få så romantisk som möjligt och det är hur kul som helst att läsa. Men förutom sitt skrivande har hon privatlivet att bråka med. Eller snarare bästa kompisen Callums. De misstänker att Callums pappa har en affär och tillsammans tänker de ut en plan för att stoppa den. Det är jätteroligt skrivet hela tiden och jag gillar Cordelia hur mycket som helst. Hon kanske inte är särskilt bra på att skriva romantiska dramer men det blir himla bra ändå!
Läs!! Speciellt om du också har författardrömmar. Varje kapitel inleds nämligen med den berömda fasterns skrivtips!
Kolla här om boken finns inne!

Skogens systrar av Petrus Dahlin

 Äntligen är serien komplett och jag har fått läsa den tredje och avslutande delen i den mest ruskiga och otäcka serie jag har läst i hcf-hyllan någonsin!
I den första boken Skogens systrar lär vi känna Tom.
Tom har sommarlov och är på landet med sina föräldrar. Men det är inte som det brukar vara. Det händer mystiska, oförklarliga saker. Mat försvinner från skafferiet och hans kläder från stranden när han badar. Det är som att det är någon där. Spökar det?
I skogen lever tre systrar. De har varit fyra men Tilda dog när deras stuga brann ner. Föräldrar har de inga och de är på rymmen undan socialen, undan olika fosterhem som skulle skilja dem åt. Men de kan bara inte skiljas åt. Särskilt inte nu när Tilda är död. Tilda som inte riktigt kan lämna sina systrar. Hon vill inte vara ensam. Hon saknar sin tvillingsyster Vilda och försöker både locka och tvinga över henne till andra sidan. När systrarna lär känna Tom blir Tilda avundsjuk Dödligt avundsjuk. Ingen skall få ta hennes systrar ifrån henne!

I andra boken Flykten är systrarna placerade i olika hem och kända av polisen på grund av det där som hände Tom, när han nästan dödades av Tilda.
 Nu är det Tuva som berättar. Tuva avskyr sin fosterfamilj och längtar nästan ihjäl sig efter sina systrar. Hon planerar att rymma sin väg och och försöka hitta sina systrar, Vilda och Månfare. Det är spännande som värsta actionfilmen att följa Tuvas planering steg för steg hur hon skall söka rätt på systrarna, hitta dem och genomföra deras flykt och sen kunna hålla sig gömda. Och var skall de gömma sig? Var skall de bo nu när Toms sommarstuga inte går längre. Och hur skall de få tag i mat? Och framför allt, hur skall de förlika sig med att Tilda är borta?

I den sista boken Brunnen är de tillbaka i närheten av Toms stuga. Det är även Tom. Tuva kan inte låta bli att smyga på honom, bara se på honom lite. Men så kan hon inte låta bli att bli upptäckt. Tom blir rädd som för ett spöke, som för Tilda och kastar sin bok mot henne och hon springer in i skogen igen.
Boken får hon däremot med sig och den läser de tillsammans, systrarna. De läser om legenden om de sju brunnarnas stig och om hur man i den sjunde brunnen kan hämta tillbaka sina döda. På kartan och enligt beskrivningarna i boken ser det ut som att stigen finns precis i närheten. Tänk om de kunde hitta den! Tänk om de kunde hämta Tilda tillbaka från dödsriket!
När Tom listar ut vad de tänker göra kommer han med och hjälper dem. Tuva blir så lycklig. Tänk om Tom känner likadant som hon!
Den här är den otäckaste av de tre böckerna. Slutscenerna skall man nog läsa när det är riktigt ljust ute och mamma och pappa är hemma! Gastkramande i dubbel bemärkelse!
Kolla här om böckerna finns inne.

Årets lyckligaste boktipsare!

Jag måste bara säga en sak. Även om jag inte vinner den där fina tävlingen Årets boktipsare så är jag världens lyckligaste boktipsare ändå. För först blev jag så glad att min fantastiska vän Petronella tyckte att jag var värd att nomineras och hon skrev en sån fin motivering att jag blev alldeles tårögd och sen att juryn tyckte att jag verkade så pass bra att de valde ut mig till final är ju också otroligt roligt. Men det som gör mig världens lyckligaste är att så många av er har röstat på mig! Alla nya kompisar i Salem som lånat böcker av mig hela hösten och gamla kompisar i Nacka som fortfarande minns mig och som gått in och röstat! Ni anar inte vad det betyder för mig! Jag är ju barnbibliotekarie i själ och hjärta och att få chansen att möta er, lära känna er och få vara den som ger er något av det allra bästa; nya älsklingsboken! Det är stort! Och beviset på att jag lyckas ibland ser man tydligt nu på boktipset. se! Det är fantastiskt fint!
Så tack alla barn i Salems kommun, tack alla peppande lärare och föräldrar och tack till alla gamla elever i Nacka!
Kram allihop och ha ett underbart jullov med en massa härlig julläsning. Så här såg (kanske) min julgran ut:

Antiloper av Ester Roxberg

Minns ni som jag grät till filmen Jag saknar dig i höstas? Hysteriskt!
 Lika mycket grät jag när jag läste den här boken. Ellen och Astrid är bästa vänner. Så där nära som man bara kan bli. Astrid berättar om hur de lärde känna varandra, om deras drömmar om framtiden, om deras nu. I deras nu finns bara Astrid kvar. Ellen lever inte längre. Det är jättesvårt och hemskt att läsa. Och jättesvårt och hemskt för Astrid att se på hur Ellen mår sämre och sämre men inte ber om hjälp. Och jättesvårt och hemskt för Astrid att tvingas leva vidare sen. Utan sin bästa vän. Utan Ellen. Hon var ju hennes syre.
Det här är så rasande starkt att jag knappt vågar be er läsa. Men det är klart att ni skall. För det är så rasande skitbra också. Det är viktigt att läsa till och med! Det är viktigt att fundera över hur man kan göra när ens bästis eller någon annan är deprimerad eller mår dåligt. Om man som Astrid inte förstår signalerna förrän det är försent är det förstås omöjligt men blunda aldrig!! Fråga hur det är! Visa att ni bryr er! Alldeles för många ungdomar i Sverige mår skit och vill dö och det skall inte behöva vara så.
Läs den här boken och försök förändra sen det lilla just du kan! Efter du har torkat bort alla tårar, förstås.

Boken står i hyllan Unga vuxna och vår ungdomsbibliotekarie Malin tyckte lika mycket om den som jag och köpte in den i klassuppsättning så kom och låna!

Finns den inne?

Zombies är tveksam glassläsning

 De vassa tändernas skog av Carrie Ryan handlar om Mary som bor i en by mitt i skogen, omgärdad av höga stängsel. Utanför flockas de oheliga, ständigt på jakt efter nytt människokött att infektera. De står där och rycker och sliter i stängslet med sina äckliga zombiefingrar och jag blir riktigt rädd för dem. Men utanför byn, bortom skogen? Där skogen tar slut, finns det andra männsikor där? Fler som överlevt zombieepedemin? Mary kan inte sluta hoppas och drömma om ett liv utanför byn. En dag sker katastrofen och de oheliga bryter sig in. Det blir ett blodbad med så mycket splatter och gore att jag tillfälligt ställde ifrån mig min glass. När anfallet är över är bara ett fåtal människor kvar vid liv. Mary, hennes bror, hennes bästa vän och de två män som älskar henne. Tillsammans ger de sig av. Ut.

Det är är riktigt spännande och riktigt otäckt. Lite romantisk är den faktiskt med.
Vi har den i ungdomsrummet men jag tycker nog att den kan funka i sexan också. Om man är ganska bra på att läsa och inte så rädd för zombies!
De vassa tändernas skog är första boken av tre och den första som översatts till svenska. Jag väntar i spänning på del två som är på gång!

Finns den inne?