En stulen enkät

Vad läser du just nu?  
Jag läser två helt olika böcker. Constables och Toops kistor och kransar av Gareth P Jones och Aldermanns arvinge av Gabriella Håkansson. Den första skall jag berätta massor om när jag har läst ut den. 

Vad kommer du att läsa här näst? 
Det bestämmer jag aldrig i förväg. Det kan bli vad som helst. Får Beatrice sin vilja igenom blir det Lisa Bjärbos Det är så logiskt alla fattar utom du. 

En bok du sparat till ett speciellt tillfälle? 
Jag har sparat hundratals böcker till framtidens alla både speciella och helt vanliga  tillfällen. 

Den senaste boken du gav upp med? 
Jag säger alltid att man skall sluta läsa en bok om man inte gillar den men jag har ganska svårt att göra det. Jag brukar åtminstone skumma igenom den. Jag läser så pass fort att jag har råd med den tiden det tar. Senaste boken jag skummade var nog en deckare av David Peace som skriver för vuxna. 

Den första boken du läste på engelska? 
När jag gick på högstadiet var jag så pass bra på engelska redan att min lärare satte böcker i händerna på mig istället för att lära mig ännu mer. Det var både bra och dåligt kan man tycka. Jag minns hur jag satt längst bak i klassrummet och plöjde Agatha Christie och Oscar Wilde. 

Den senaste boken du läste?
En helt underbar bilderbok som gav en helt ny bild av de stressade vita kaninen i Underlandet. Jag älskade den! Den vita kaninens frus dagbok heter den och är skriven och illustrerad av Gilles Bachelet. Han är säkert lika Alice i Underlandet-nördig som jag. 

Kan du citera några dikter?
 Nix. Bara låttexter. Jag kan nästan alla Morrisseys texter utantill och det är ju typ som poesi. 

Hur hittar du tiden att läsa så mycket som du gör? Jag försummar mitt hem. Om man inte städar, tvättar eller lagar mat sparar man jättemycket tid. 

Vilka nya boksläpp ser du mest fram emot den här hösten? 
Massor! Jag har långa, långa listor. Men allra, allra mest tror jag att jag längtar efter Stephen Kings "fortsättning" på The Shining, Doctor Sleep och så klart den sista och avslutande boken om Engelsfors, Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. 

Cirkus Caramba - Eldslukarmysteriet av Åsa Rosén

Cirkus Caramba är i stan och cirkusdirektören presenterar stolt det ena numret efter det andra men när det blir dags för cirkusens stora höjdpunkt, eldslukaren Cayenne går allt på tok.
Det börjar med att Cayenne vägrar uppträda. Hennes eldslukar-utrustning har blivit stulen och utan den går det ju inte.
Strax därpå står hela cirkusen i lågor. I tumultet svimmar tigern och showen tvingas så klart avbryta.
Det här kommer stå den skyldiga dyrt, gormar cirkusdirektören och tillsammans med sin assistent Hubert som är en söt liten mus beslutar han sig för att lösa mysteriet.
Snart har de tre misstänkta; jonglören på torget som förlorar publik till cirkusen, matteläraren Per-Ragnar som är olyckligt kär i Cayenne och brandman Bengtsson som hatar eld.
Men vem kan det vara? Efter idogt spanande och spekulerande bestämmer de sig för att gillra en fälla för att avslöja skurken.
Ingenting är vad det verkar vara och jag gissar fel in i det sista. Så smart och klurigt är det. Men det är alla roliga detaljer som får mig på fall. Den fåfänga cirkusdirektören som låtsas bryta på spanska för att verka exotisk, hur matteläraren hela tiden talar i siffror och har siffror på kostymen!
 Bilderna i boken är så fantastiska. Den lille musen Hubert är så rar att han förtjänar en egen spin-off!

Finns boken inne? 

Dagens katastrofer av Cilla Jackert

 Majken är typ tolv och väldigt ensam. Hon är ensam för att hon vill det. För att klasskompisarna tänker på oviktiga saker som killar, kläder och sånt.
 Majken vet att det finns viktigare saker att tänka på. Som katastrofer. Alla katastrofer samlar hon i en bok och varje slags katastrof har en egen färg. Värst är mord och död. Såna rubriker skriver hon av i boken. Och såna om barn som får läskiga sjukdomar. Och trafikolyckor.
Majkens mamma vill helst att Majken var lite muntrare, lite gladare och ja, lite mer normal. Som hon var när hon var liten. Majkens mamma hade minsann blivit glad över en hund. Majken däremot hade hellre velat få en DNA-analys som berättar vilka sjukdomar man kommer att få.
Men nu står det en hund i lägenheten.
Jag kan inte riktigt förklara hur himla mycket jag gillar Majken. Hon är den coolaste, mest morbida och mest cyniska unge jag någonsin stött på och jag skrattade hela tiden. Förutom när jag satte skrattet i halsen och istället grät lite grann. Som när jag förstod varför Majken är så upptagen av katastrofer. För att den värsta redan har hänt.

Tack Rabén & Sjögren för recensionsexemplar!

Finns boken inne?