Dinosaurierna kommer! av Mary Pope Osborne

Hanna och Viktor leker i skogen bakom sitt hus. Högt uppe i ett träd hittar de en fantastisk koja full med böcker. Viktor kan inte motstå att börja bläddra i en bok om dinosaurier. Åh, tänker han och önskar att han kunde få se en flygödla på riktigt! Plötsligt börjar trädkojan att snurra runt, runt. När den stannar tittar barnen ut genom fönstret till kojan och känner inte alls igen sig längre. Var är de någonstans? Eller snarare när för den där flygödlan som Viktor nyss såg i boken sveper just förbi trädkojan med sina stora vingar.
Hanna måste ut! Hon måste klappa flygödlan för hon är övertygad om att den är snäll. Tack och lov är den det också. Snälla är också några andra växtätande dinosaurier som de stöter på när de ser sig omkring. Men alla är verkligen inte snälla. Inte den jättestora läskiga Tyrannosaurus Rex med huggtänder vassa som knivar!
Superspännande blir det! Jag läser slutet med andan i halsen fort, fort, fort. Och jag lär mig en del om dinosaurier på köpet för Viktor har med sig boken och slår upp de olika varelserna de stöter på. Så nu vet jag till exempel att när de var, det var under kritaperioden det, för 65 miljoner år sen! Inte konstigt att Viktor och Hanna inte kände igen sig.
Nästa bok i serien om Den magiska trädkojan kommer i mars och då önskar de sig tillbaka till riddartiden!

Kolla här om boken finns inne!

Glas och sorgligheter

Idag är jag jätteledsen och arg! När vi kom till biblioteket i morse, min kollega och jag var fönstrena in till barnavdelningen krossade och det låg glassplitter överallt. På alla bilderböcker, på mattorna och överallt. Vi har fått spärra av hela avdelningen och står här nu och ser ut över förödelsen.
Men snart, snart blir det fint där igen. Så klart. Det är bara att torka tårarna och sätta igång! Fast idag tänker jag vara ledsen.

När man är ledsen kan man lika gärna frossa i sorgligheter och läsa en riktigt snyftig historia. Som Kram från Alice av Suzanne LaFleur.
Alice är elva år och bor alldeles ensam kvar i sitt hus. Hon gömmer sig för socialen och skolan och alla andra vuxna. Hon kan klara sig själv, tänker hon. Hon har konservburkar, det räcker. Hon behöver inte mer.
Mamma är borta. Hon försvann efter den hemska olyckan. Alice och hennes mamma överlevde. Det gjorde inte pappa och lillasyster.
Alice skriver brev till lillasysterns låtsaskompis och det är genom breven berättelsen rullas upp. Alice saknad, hennes sorg och oron över mamman. Var är hon? Kommer hon någonsin hem igen? Till slut kommer mormor och tar Alice med sig och sakta börjar Alice kunna tröstas.
Åh, vad den här boken är fin! Och sorglig. Jag fulgrät och snörvlade mig igenom den.
Och nu när jag tänker på det är lite glassplitter inte så farligt ändå för både min pappa och min lillasyster lever och mamma är på sin höjd ute och går med hunden. Det känns ganska okej nu.

Nytt år, nya böcker!

Gott nytt år, hörrni! Och välkomna tillbaka efter jullovet. Jag har satt i mig bok efter bok och chokladask efter chokladask och firat nyårsafton med glitter och glamour. Jag är alltså fullkomligt nöjd.

En av de bästa böckerna jag läste är Slott och sammanbrott av Ros Asquith. Det är första boken om Cordelia. Bok nummer två köpte jag igår och tänker läsa ut på pendeltåget hem idag! Om man älskar att läsa brukar man tycka om att skriva också. Kanske man rentav drömmer om att bli författare när man blir stor. Jag gjorde det och det gör Cordelia. Cordelia är elva år, har precis börjat i ny förfärlig skola där hon inte känner någon men hon tänker bli världsberömd författare precis som sin faster. Steg 1 är att vinna skolans novelltävling i klassen Romantik.
Varannat kapitel är Cordelias "fantastiska" roman Ringarnas dam som hon kämpar med för att få så romantisk som möjligt och det är hur kul som helst att läsa. Men förutom sitt skrivande har hon privatlivet att bråka med. Eller snarare bästa kompisen Callums. De misstänker att Callums pappa har en affär och tillsammans tänker de ut en plan för att stoppa den. Det är jätteroligt skrivet hela tiden och jag gillar Cordelia hur mycket som helst. Hon kanske inte är särskilt bra på att skriva romantiska dramer men det blir himla bra ändå!
Läs!! Speciellt om du också har författardrömmar. Varje kapitel inleds nämligen med den berömda fasterns skrivtips!
Kolla här om boken finns inne!

Skogens systrar av Petrus Dahlin

 Äntligen är serien komplett och jag har fått läsa den tredje och avslutande delen i den mest ruskiga och otäcka serie jag har läst i hcf-hyllan någonsin!
I den första boken Skogens systrar lär vi känna Tom.
Tom har sommarlov och är på landet med sina föräldrar. Men det är inte som det brukar vara. Det händer mystiska, oförklarliga saker. Mat försvinner från skafferiet och hans kläder från stranden när han badar. Det är som att det är någon där. Spökar det?
I skogen lever tre systrar. De har varit fyra men Tilda dog när deras stuga brann ner. Föräldrar har de inga och de är på rymmen undan socialen, undan olika fosterhem som skulle skilja dem åt. Men de kan bara inte skiljas åt. Särskilt inte nu när Tilda är död. Tilda som inte riktigt kan lämna sina systrar. Hon vill inte vara ensam. Hon saknar sin tvillingsyster Vilda och försöker både locka och tvinga över henne till andra sidan. När systrarna lär känna Tom blir Tilda avundsjuk Dödligt avundsjuk. Ingen skall få ta hennes systrar ifrån henne!

I andra boken Flykten är systrarna placerade i olika hem och kända av polisen på grund av det där som hände Tom, när han nästan dödades av Tilda.
 Nu är det Tuva som berättar. Tuva avskyr sin fosterfamilj och längtar nästan ihjäl sig efter sina systrar. Hon planerar att rymma sin väg och och försöka hitta sina systrar, Vilda och Månfare. Det är spännande som värsta actionfilmen att följa Tuvas planering steg för steg hur hon skall söka rätt på systrarna, hitta dem och genomföra deras flykt och sen kunna hålla sig gömda. Och var skall de gömma sig? Var skall de bo nu när Toms sommarstuga inte går längre. Och hur skall de få tag i mat? Och framför allt, hur skall de förlika sig med att Tilda är borta?

I den sista boken Brunnen är de tillbaka i närheten av Toms stuga. Det är även Tom. Tuva kan inte låta bli att smyga på honom, bara se på honom lite. Men så kan hon inte låta bli att bli upptäckt. Tom blir rädd som för ett spöke, som för Tilda och kastar sin bok mot henne och hon springer in i skogen igen.
Boken får hon däremot med sig och den läser de tillsammans, systrarna. De läser om legenden om de sju brunnarnas stig och om hur man i den sjunde brunnen kan hämta tillbaka sina döda. På kartan och enligt beskrivningarna i boken ser det ut som att stigen finns precis i närheten. Tänk om de kunde hitta den! Tänk om de kunde hämta Tilda tillbaka från dödsriket!
När Tom listar ut vad de tänker göra kommer han med och hjälper dem. Tuva blir så lycklig. Tänk om Tom känner likadant som hon!
Den här är den otäckaste av de tre böckerna. Slutscenerna skall man nog läsa när det är riktigt ljust ute och mamma och pappa är hemma! Gastkramande i dubbel bemärkelse!
Kolla här om böckerna finns inne.