Den är förstås grymt spännande men där Gone är läskiga är den här rolig. Jag brukar inte gilla roliga böcker. Eller snarare brukar jag inte tycka att roliga böcker är roliga. Men den här är verkligen det! Utan att för dess skull förta spänningen. Och det är svårt! Men Grant lyckas så klart som den briljante berättare han är.
Boken handlar om Mack, en ganska vanlig tolvåring som lider av en massa fobier. Han är livrädd för hav, hajar, dockor, sprutor och en lång lista på andra grejer. Han är däremot inte rädd för mobbare. Dem brukar han i stället busa med. En dag spårar buset ur och det slutar med att han tvingas rädda livet på en av de värsta mobbarna, Stefan. Mack finner sig nu stå under Stefans beskydd och det är bra visar det sig. För en vapendragare är nämligen bra att ha när tusentals år gamla trollkarlar talar om för en att man är en av några magiska tolv som skall rädda världen från onämnbar ondska. Mack har alls ingen lust att rädda världen. För det första har han ett viktigt matteprov snart och för det andra är han ju rädd för nästan allting. Han har dock ingenting att säga till om så tillsammans med Stefan som ändå inte har något annat för sig beger han sig av för att söka rätt på de andra elva tolvåringarna. Men ondskan är dem på spåren och Mack tvingas genomlida flera av sina värsta fobier.
Det blir fantastiskt spännande och hur kul som helst. I helgen tänker jag kasta mig över del två som heter Fällan. Jag rapporterar nästa vecka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar