Hujedamej så gammal han har blivit!
Och det är väl inte så konstigt för han har liksom alltid funnits.
Jag minns när jag var liten och lekte Hyss-Emil. Jag klädde ut mig till Emil och ställde till med lite ofog som mest fick min mamma att le. Jag hade tur som inte hade en så sträng pappa som Anton var. Någon Snickerboa hade jag inte heller. Men som Emil kunde jag känna mig ändå.
Emil har alltid betytt lite extra mycket för mig för den första bok jag läste alldeles själv var Emil i Lönneberga. Jag var knappt fyra och lade då grunden till ett sällan skådat läs-älsk.
Även om han var kass på småländska.
Fira Emil idag, vetja. Läs om en gammal bok, eller läs för första gången. Är du lagd åt det hållet kan du ju äta blodpalt eller köttsoppa till middag. Har du fullt upp med annat kan du åtminstone sjunga en liten sång.
Här är texten till Hujedamej sånt barn han var:
Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta
vad en gosse gjorde, det är nu längesen,
men nog lever minnet kvar i Smålands sköna dalar,
Katthult Lönneberga, det var den gossens hem
Hujedamej, sånt barn han var,
Ej värre tänkas kan,
Och Emil var det namn han bar,
Ja, Emil hette han.
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Hör nu på, goävanner, så ska jag för er berätta
vad vår Emil gjorde en dag i sköna maj.
Upp i Katthults flaggsång hissa han sin lille syster,
stod sen lugnt og såg henne hänga där på svaj.
Hujedamej, sånt barn han var,
fast Ida var rätt nöjd,
ty ingen annan svävat har
på denne höga höjd.
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Nästa hyss han gjorde var när han i grönsakssoppan
dök på huvet ner og sen satt där stenhårt fast
uti mor sins soppskål, ty hans öron var för stora,
så det blev att fara till doktorn det med hast.
Hujedamej, sånt barn han var,
tror inte också ni,
att den som blott en soppskål har
vill ej ha gossar i?
Refr: Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej.
Viljen I sen höra så ska jag för er berätta
vad vår Emil gjorde en dag i körsbärsti'n.
Det var då han la sej full, och full blev också grisen,
jojo, det var allt ett par sköna fyllesvin.
Hujedamej, sånt barn han var,
men som godtemplare
stod Emil redan nästa dag
och det var kärt att se.
Refr.
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej.
Och till sist, govänner, så kan jag för er berätta
hur i trisseobda sin far han låste in.
Stackars far forsökte krypa ut igenom gluggen
Men blev fast och hang där, tills natten den bröt in.
Hujedamej, sånt barn han var,
Den Emil som jag minns.
Nog är sånt illdåd mot en far
det grymmaste som finns.
Refr:
Hör du på, govänner, inte kan jag ju berätta
alla hemska hyss som vår Emil tog sej för,
men i snickarboden fick han sitta alla dagar,
tänk på det, små barn, om ni denne visa hör.
Hujedamej, sånt barn han var,
i hele Småland fanns
ej nån så vild som Emil var
och ingen innan stans.
Refr.
Viljen I sen veta vem som visan diktat haver ?
Det är pigan Lina som uti lust och kval
Tjänade Katthult uti sina ungar dagar,
Ack, vem kan väl räkna de flydda årens tal !
Hujedamej, sånt barn han var,
Men nu så är han man
Och vi i Lönneberga har
Ej bättre karl än han.
Refr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar