Jag tänkte på den när jag läste Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet idag. Sjuttonåriga Hadley skall flyga till London för att motvilligt gå på sin pappas bröllop. Två år tidigare lämnade han Hadley och hennes mamma och U.S.A för Oxford och där träffade han en ny kvinna. Hadley kan inte förlåta honom och har inte träffat honom sedan dess. Hon vill verkligen inte åka. Flygrädd är hon också. Men på flygplatsen möter hon Oliver. Oliver pluggar i U.S.A men är på väg hem. Genom slumpen eller ödet hamnar de på platserna bredvid varandra och hela flygresan över Atlanten pratar de om sina pappor, om Charles Dickens och ibland sover de en stund. På morgonen skiljs de åt och Hadley beger sig till bröllopet med huvet fullt av Oliver.
Men lika mycket som den här boken handlar om hur Hadley träffar Oliver handlar den om Hadley och hennes pappa. Ibland tycker jag att hon är lite väl tjurig. Pappan kan ju inte rå för att han faller för någon annan, tänker jag. Men sen tänker jag också att det är en himla egoistisk pappa som väljer bort en nära kontakt med sin dotter.
Det händer mycket i Hadleys huvud i den här boken. Jag gillar det. Man får liksom följa med i hennes tankar om pappan, om Oliver och hur hon skall få ordning på sina känslor. Mina känslor var det ingen ordning på alls. Jag till och med snyftade till ibland.
Kolla om boken finns inne här.
Och kolla på trailern till Bara en natt här:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar