tisdag 8 maj 2012

Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Igår var första officiella recensionsdag för Eld. Då fick alla tidningar och bloggar skriva vad de tyckte om boken. Det hade jag också tänkt göra men jag var alldeles för upptagen av tatueringsdrömmar. Min recension kommer således nu.
Jag hade längtat hett efter fortsättningen ända sedan jag läste ut Cirkeln för mer än ett år sen så peppen var stor. Men jag var lite nervös också. För tänk om den inte skulle leva upp till mina förväntningar. Jag började läsa mycket försiktigt.
Först önskade jag att jag hade läst om Cirkeln för jag kom inte ihåg allt och det kändes som att jag inte alls skulle hänga med. Men det släppte snart och nervositeten likaså. Och jag kunde bara njuta och slukade hela boken i ett nafs. För visst är den bra! Ännu bättre än Cirkeln till och med.
Man får lära känna tjejerna bättre. Deras personligheter fördjupas och relationerna dem emellan får större plats. Min hjärta brister för Linnea. Och som jag tycker om Vanessa! Persongalleriet påminner en smula om det i teveserien Buffy (som är världens absolut bästa serie och har ni inte sett den än så får ni skämmas!). Jag gillar hur jag kunde plocka grejer hos Ida och tänka Cordelia. Plocka grejer från Minou och tänka Willow. (Saknade Spike men det gör jag i och för sig alltid.)
Eld är mörkare än Cirkeln. Svartare. Men den var samtidigt rolig. Den här sektliknande rörelsen Postiva Engelsfors,  klämkäcka zombies i  gula tröjor som tar över hela staden är kul. (Särskilt kul tycker jag att det är att använda orden klämkäck och zombie i samma mening.) De styrs av samma demoner som hotar att förgöra hela världen. Demoner som avskyr kaos och kräver ordning och likformighet. Det är som tvärtom-leken. Fantastiskt bra!
Nu får vi vänta ett år till på nästa del. Ett  år  till.

Finns boken inne?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar